Torsdag - Dag 17 Mitt favoritminne

Det är nog (och det kanske låter konstigt) när vi var och hälsade på farmor på sjukhuset för drygt 6 år sedan. Vilket var sista gången som jag fick se henne, höra hennes röst och krama om henne. Dagen efter var hon död. Sedan dess har jag haft ett STORT hål i hjärtat, eftersom farmor var den som betyde absoult mest för mig. Hon var den roligare, snällaste och den som brydde sig mest. Men henne kunde jag snacka om allt och mer därtill. Jag har kvar en massa minnen med henne och de är nog de allra bästa som jag har över huvudtaget. Stor saknad!

Ciao
/ E <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback